Abstract
Background: Baby Friendly hospitals had a positive impact on breastfeeding statistics, but the trend in recent years has been more negative. Parents experience that they get difference advice and healthcare professionals feel that they have diverse skills. The use of nursing routines that encourage and enable breastfeeding are important. Staffs who have received training in breastfeeding support provide a more favorable environment for the family and therefore the parents' interaction with their child were affected positive. There is a lack of further research regarding breastfeeding support outside of obstetric- and neonatal care.
Objective: To investigate which sources of knowledge registered nurses and nursing assistants have when giving breastfeeding counseling at pediatric emergency wards.
Method: An empirical study with qualitative approach was carried out through in-depth interviews with six informants from two pediatric emergency wards. Latent content analysis was used.
Result: The analysis resulted in three categories; Evidence, Parental Involvement and Personal Experiences. The categories were clarified by six subcategories: Education, Professional Experience, Trust in the parent's ability, Sensitive to parents' needs, Breastfeeding Experience and Intuition.
Conclusion: To have up to date knowledge and a joint strategy for breastfeeding advice in the pediatric emergency wards are important for breastfeeding counseling. Evidence was seen as most as the important source of knowledge, followed by parental involvement, and when these sources of knowledge were unavailable; knowledge was based on personal experiences.
Abstract
Bakgrund: Amningsvänliga sjukhus inverkade positivt på amningsstatistiken, men idag syns en nedåtgående trend. Föräldrar upplever sig få olika råd och vårdpersonal upplever sig ha varierande kunskaper. Omvårdnadsrutiner som främjar och möjliggör amning är viktiga. Personal som genomgått utbildning i amningsstöd skapar en mer gynnsam amningsmiljö för familjen och föräldrarnas samspel med barnet påverkas då positivt. Vidare forskning saknas kring amningsstöd utanför förlossnings- och neonatal vård.
Syfte: Att undersöka vilka kunskapskällor sjuksköterskor och barnsköterskor har vid amningsrådgivning på barnakutvårdsavdelningar.
Metod: En empirisk studie av kvalitativ ansats genomfördes genom djupintervjuer med sex informanter från två barnakutvårdsavdelningar. En latent innehållsanalys användes.
Resultat: Analysen gav tre kategorier; Evidens, Föräldrar och Personliga erfarenheter. Kategorierna förtydligas av 6 subkategorier: Utbildning, Yrkeserfarenhet, Tillit till förälderns förmåga, Lyhörd för förälderns behov, Amningsupplevelse samt Intuition.
Slutsats: Att ha aktuella kunskaper och en gemensam amningsstrategi på barnakutvårdsavdelningarna har betydelse för amningsrådgivningen. Evidens anses viktigast, därefter föräldrar och sist när kunskaper inte finns tillgängliga hos omsorgsgivaren från evidens eller föräldrarna så tas kunskap från personliga erfarenheter.
